Alla vet vi att äta är något som vi måste göra, maten är vårt bränsle. För att ens kroppen ska hålla igång så måste vi förse den med bränsle. Sen behöver vi bränsle till kroppen för att kunna vara så aktiva som vi önskar vara.
Mat består av kolhydrater, protein och fett, vi behöver få i oss av alla dessa delar. Dessa näringsämnen har alla viktiga uppgifter i kroppen.
När man skriver det så här så känns det ju ganska enkelt, äta måste jag och äter jag i en lagom mängd och av kolhydrater, protein och fett så är väl allt lugnt. Enkelt eller?
Men så börjar vi addera saker som händer i livet, det kan vara en jobbig situation, rastlöshet eller att livet känns allmänt kasst. För många är då maten inte bara näring som vi behöver för att överleva utan också som en tröstande vän. En vän som inte säger något, utan bara finns där för en och kan vara lugnande. Men det dumma med att då äta när man mår så är att ofta känner man senare skam över sitt ätande. Det blir som en dålig spiral neråt.
Vad kan jag då göra om jag fastnat i en spiral av att äta för att jag inte mår bra.
• Identifiera varför, när du först vet varför du äter som du gör kan du börja reda i hur du kan ta dig ur det.
• Prata om det. Var inte rädd att be om hjälp.
• Var inte för hård mot dig själv. Alla hamnar i negativa tankar någon gång och en del tar till mat och framför allt socker för att döva det. Det är självklart att man måste få må lite sämre ibland och låta tankarna komma, men försök att inte agera på de negativa tankarna som får dig att vilja äta mer.
• När man vet om vad som orsakar att man vill äta på grund av någon känsla kan man börja jobba med det och hitta verktyg för att mota det. T ex jag vet att jag gärna går och skåpsäter när jag blir rastlös, för mig har det då fungerat att avleda det med ex ta en promenad, borsta tänderna eller göra något som jag vet avleder mig från tankarna typ som vika strumpor 🙂
• Låt det ta TID, ha inte för bråttom och klandra inte dig själv om det tar tid. Att förändra ett mönster är inget man gör över en natt utan det måste få ta tid. Tid för att se när, var och varför gör jag så här. Alla steg du tar i en riktning som får dig att må bättre och bli nöjd med dig själv, förminska inte dem utan klappa dig på axeln och var stolt.
Det är lite om mina tankar kring känslomässigt ätande.
Att ge sig själv tid för att lokalisera varför man gör på ett visst sätt kan spara mycket energi och tid i framtiden. Kom ihåg du är viktig här och nu!
PT for you 